Nu har jag blivit intresserad av en ny träningsmetod, nämligen skvallerträning. Det verkar vara en riktigt smart och rolig träningsform, helt baserad på positiv förstärkning. Skvallerträning går ut på att man lär hunden att berätta (skvallra) när den upptäcker något som avviker från det normala. Det som avviker kan t.ex. vara att det kommer en hund, männsika elller cyklist, men också att hunden ser en fågel, ett rådjur eller en häst. Det är vanligt att mna använder sig av en klicker för att belöna hunden i rätt ögonblick. När hunden observerar att det kommer t.ex. en hund på cykelvägen klickar man och belönar. När man gjort detta ganska många gånger ska man prova att vänta med att klicka och se om hunden söker ögonkontakt med föraren. Det är väldigt troligt att den gör det, eftersom den väntar på en belöning. Om hunden söker ögonkontakt klickar man genast och belönar. Skulle hunden inte söka ögonkontakt får man backa i träningen. Genom att fortsätta träna på det här sättet får man en hund som skvallrar när den upptäcker något när man är ute på promenad. Man belönar hunden för att den iakttar sin omgivning, men inte för att den ger sig av själv för att undersöka det den upptäckt. Istället får man en hund som vänder sig ifrån det den upptäckt och söker kontakt med föraren. Det verkar väldigt praktiskt måste jag säga. Träningen kommer leda till att man får en hund som sköter sig utan att man ger den en massa kommandon. Hunden kommer självmant söka sig bort från det intressanta. Så nu ska jag och Lakritz ut och skvallerträna i det vackra snövädret :-D Frågan är bara om man ska börja med att skvallerträna en sak i taget, t.ex. andra hundar eller om man genast ska börja med alla typer av strörningar man stöter på under en promenad... Det känns ju lite rörigt att ta allt på samma gång, men samtidigt jobbigt att börja om från början med varje ny sak man vill att hunden ska skvallra på... Men det får nog bli hundar till att börja med.

 

Hej svejs :-)