Allt verkar stå still

Det händer liksom ingenting. Vi bara väntar på svar från chefen på ReDog. Han ska få säga sitt om Lakritz innan jag går vidare med Strömsholm och vid behov försöker få till en second opinion. Det är så drygt att ingenting händer. Jag hade väntat mig att få ha börjat ha Lakritz lös för ett par veckor sedan. Enligt motionsschemat vi fått och följt noga så skulle det vara dags för det. Men sjukgymnasten har inte sagt ok till det än och veterinären vi träffade på återbesöket vågar jag inte lita på. Lakritz går ganska långa promenader nu. Vi ökar med 5 minuter per vecka och är nu uppe i en 50-minuterspromenad och en 30-minuterspromenad per dag. Jag tycker att det är rätt mycket promenerande och oroar mig ibland att det inte är bra för honom att gå så pass mycket redan. Det känns lite bakvänt att Lakritz får gå så långt kopplad, men fortfarande inte får vara lös en endaste minut. Det är mycket som känns osäkert, men på torsdag är det äntligen dags för rehabbesök och besked.
 
Imorgon har det gått två månader sedan operationen. Från början fick jag höra att det skulle vara 1-2 månaders rehab efter operationen, men det verkar stämma sådär. Tankar på hur det egentligen står till med höger framben snurrar runt i skallen. Tänk om det benet också måste opereras! Då är det bara att börja om från noll med rehab! Hur ska jag orka med det? Det är liksom inte bara två månader som Lakritz fått ta det lugnt nu. Det är snarare 5,5 månader till följd av att utredningarna höll på i 3,5 månader! Det känns så sorgligt att se hur nästintill alla hundägare jag känner åker iväg på läger, träningar och tävlingar. De går härliga promenader och badar med sina hundar. Det tränas räddning, lydnad, agility, spår mm. Vi får inte ens spåra än. Ibland kör jag lite lugn lydnad med Lakritz, men det blir bara korta pass som består av utvalda lugnare moment. Jag har tappat motivationen till att köra hjärngympa med Lakritz, men det blir så klart en del ändå, för Lakritz skull. Något godissök, aktivering med hundspel, inomhussök efter tuggben eller annat gott, lite tricks osv. Förut var jag dock mycket flitigare. När man inte får göra annat än sånt här tappar man till slut lusten.
Linn
2016-08-12 @ 18:29:11
URL: http://leideros.se

Vad ledsen man blir av att läsa er skaderesa. Håller tummarna för er och hoppas att han blir bra fort!!

Svar: Kul att du hittat till min blogg :-) Jo det är väldigt jobbigt med en trasig hund. Sen blir min hunds problem extra märkbara då tanken var att han skulle ha blivit tjänstehund :-( Tack för att du håller tummarna :-) Fortsätt gärna att följa bloggen!
None None




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

flattiepawprints

En blogg om min flatcoated retriever Lakritz

RSS 2.0