Nu tränar jag rätt mycket på att lära Lakritz att leka på rätt sätt. Det här är något som jag borde ha tränat in redan när Lakritz var valp, men tyvärr hade jag inte den kunskapen då. Det jag försöker pränta in i Lakritz hjärna är följande: Leker gör vi tillsammans. Det är viktigt att han vill leka med människor när vi tränar räddning, då ska han helst älska att leka med figuranten. Lakritz vill gärna äga leksaker och vill därför inte gärna komma tillbaka med en leksak som han fått. Därmed kan man inte fortsätta att leka på ett bra sätt. Viljan att komma tillbaka med saker är också den grunden i apporteringen. Ett sätt att kunna leka med en sådan här hund ändå är att han två (helst likadana) leksaker och lära hunden att den leksaken människan har alltid är den roliga. Det har jag kört en del med Lakritz och det funkar bra. Men nu tränar jag mest på att lära Lakritz att det är kul att vara nära mig med leksaker. Den här metoden står beskriven i boken "Apportering till vardag och fest". Det är en riktigt bra bok som beskriver hur man kan träna apportering med klickerträning och mjuka metoder. Jag ska försöka filma när jag tränar det här med Lakritz och lägga upp. Grovt sätt går det till så att man har dragkamp med en lång leksak och sedan släpper efter på leksaken när hunden leker på ett bra sätt, dock håller man fortfarande i leksaken i början. Sedan lockar man hunden till sig och när hunden kommer fram till en börjar man leka med den igen. Så här håller man på om och om och om igen. När hunden förstår leken kan man börja släppa leksaken och sedan kan man slänga iväg leksaken en bit efter varje dragkamp. I början är det bra att ha hunden kopplad eller i lina så man kan hindra den om den vill dra iväg och busa med leksaken själv. Jag tycker att Lakritz gjort stora framsteg, så det är jättekul :-)

 

Lakritz med en av sina nya skor.