Vi skvallrar vidare

Jag försöker att vara så konsekvent jag kan med skvallerträningen, men det är rätt bökigt. Jag går ständigt runt med klickern runt handleden, ser till att ha godis och leksak nära till hands och spanar efter hundar. Sedan måste jag hålla koll på när Lakritz i sin tur upptäcker hunden och belöna just exakt då. Det kanske inte låter så bökigt, men det är det. Jag måste komma ihåg att ta med allt ut varje gång, jag måste ha det lättillgängligt och jag måste ständigt skanna omgivningen och Lakritz oavsett om han är lös eller kopplad. Vidare blir det inte lättare av att jag måste få av mig vantarna innan jag kan gräva fram godis till Lakritz. Det är inte alltid som man hinner förbereda sig. Emellanåt får man ju plötsliga och oväntade hundmöten. Då ska man hinna ta tag i klickern, klicka, ta av sig vanten, ge godis och se till att Lakritz sköter sig vid själva hundmötet. Men han har redan börjat söka ögonkontkat med mig lite grann när vi möter en annan hund. Fast det beror kanske mest på att han vet att jag har smarrigt godis i handen :-P
 
Idag när vi var ute och gick träffade vi en blandrastik som Lakritz fick busa med. Tiken är en blandning mellan golden och pudel och är 2 år gammal. Hon var inte riktigt lika leksugen som Lakritz och hon satte morrande och skällande Lakritz på plats. Men de sprang omkring och härjade en hel del också.
Min lilla apportör.
 
Just det, häromdagen var det en farbror som sade till mig att Lakritz var en imponerande och respektingivande hund. Hahaha, lilla Lakritz! :D
 
 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

flattiepawprints

En blogg om min flatcoated retriever Lakritz

RSS 2.0