... är betydligt lättare sagt än gjort. Lakritz går nu inskolning på dagis nummer två. Dagiset verkar väldigt likt det första med en längre promenad på förmiddagen och en kortare på eftermiddagen och däremellan mest vila. Det är tråkigt att hundarna på dagis ska vila så mycket! Orsaken till att man väljer att ha sin hund på dagis, är för de allra flesta, att man vill undvia att hunden är ensam hemma och bara ligger och väntar på att det ska hända något. På dagis blir det tyvärr ändå en hel del väntande. Nu har jag inte jättebra insyn i hur dagarna ser ut, eftersom dagiset inte är särskilt bra på att berätta vare sig om det eller något annat. Jag anser att dagispersonalen är rätt oengagerad och allmänt onintresserad av att prata, iallfall med mig. De säger knappt någonting alls om hur det gått under dagarna, om jag inte frågar specifika frågor. Inte ens nu när Lakritz går sin första vecka och man väntar sig att lite vad som helst kan ha hänt under dagen (man vet ju inte hur han kommer fungera i den nya miljön). På det dagiset där Lakritz går nu har inte ens alla i personalen presenterat sig, så jag vet bara vad 1 av 3 heter! Visserligen är jag ganska virrig ibland och namn är inte min starka sida, men jag kan för mitt liv inte minnas att alla har presenterat sig, så det tror jag inte att de har gjort. Dessutom tycker ajag att båda dagisen verkar vara rätt dåligt organiserade. Det första dagiset svarade inte i telefonen när jag ringde (varken i mobil eller i fast telefon) och de ringde inte upp heller.VIdare bad de mig ta med Lakritz vaccinationsintyg, men de bad inte om att få kolla på det innan de tog in Lakritz på dagiset, utan det blev husse som fick visa upp det. Dessutom hade de inte koll på att det står i papperen de gav ut att hundarna som går på dagis måste vara livförsäkrade. På dagis nummer 2 har de inte heller bett om att få kolla på vaccinationsintyget och jag har inte fyllt i några papper alls om Lakritz. Undrar om de ens vet hur gammal han är. När jag kom med honom första dagen hade de glömt bort hans namn...

 

Behöver jag säga att det inte känns något vidare att lämna honom på dagis? Jag har faktiskt tagit kontakt med hon som åker runt och hämtar upp hundar och frågat om hon fortfarande har någon ledig plats. Jag tackade ju nej till en plats hos henne förut, men nu känns det som att det var ett misstag. Hundarna hos henne har det garanterat mycket roligare och hon kändes mycket merengagerad än dagispersonalen. VI får se vad hon svarar. Det är åtminstone värt ett försök att se hur det funkar för Lakritz att åka i hennes släp, Vem vet, det kanske skulle gå jättebra.

 

Det viktigaste för mig är att Lakritz har det bra och jag ska göra det jag kan för att hitta en så bra dagisplats/dagmatte som möjligt.

 

I kväll ska vi på tredje apporteringskurstillfället och på lördag ska vi äntligen träna räddning igen! :-D